Anmälan

Racing

Anmälan

rally

besökare

biljetter

Vilka klasser?

Roadsport

Roadsportklassen har en lång tradition, grundtanken var att sportvagnsägare skulle kunna deltaga med sin bil i tävling på helgen och använda den för transport i veckans övriga dagar. Reglerna upprätthålles i stor utsträckning genom gentlemens agreement. Eftersom grundtanken är att bilarna är avsedda för gatbruk sätts de ramar som reglementet utgör så att allt för stora modifieringar ej skall göras. Reglerna har tre huvudsyften, säkerhetsmässiga aspekter, undvikande av kostnadsdrivande modifieringar och sportslig rättvisa mellan bilar av olika konstruktion.

Roadsport är uppdelad i tre klasser efter vikt/effekt förhållande. Klasserna heter A, B och C där Roadsport A är den klass med snabbast bilar.

Modsport

Liksom många andra tävlingsklasser härstammar denna klass från England, närmare bestämt 60-talet. Modsport består av tre underklasser: 1, 2 och 3. Förutom en skillnad i viktkoefficient (antal kg per hästkrafter) skiljer det även i graden av tillåten modifiering.

Det som framförallt utmärker Modsport är den stora skapandefriheten; ingen begränsing i däcksbredd, fri trimning, valfritt motorfabrikat, vingar, skärmbreddare etc. etc. Många av byggena är otroligt fantasirika, och de allra flesta är byggda av föraren själv!

Clubman

Clubman racing har sitt ursprung i England. Man började köra med bilar typ Lotus Seven som senare utvecklades till att bli specialbyggda bilar enbart ämnade för racing. Bilarna är av frontmotortyp med täckta hjul, cykelskärmar till framhjulen och bakskärmar som täcker nästan hela sidan. Heltäckande kaross kommer på allt fler bilar.

Racersport (RS)

Racersportvagnar, eller sportvagnsprototyper som de också kallas, är tvåsitsiga bilar som konstruerats uteslutande för tävling. Det innebär att man slipper många av de hopplösa kompromisser som gatbilar drabbas av och som gör livet besvärligt när man vill försöka tävla med dem.

RS är en samlingsklass för racersportvagnar, även kallade ”prototyper”. Klasserna är oftast skapade för att entusiaster med mer normal ekonomi skall ha möjlighet att delta. Principen är att det skall vara symmetriskt tvåsitsiga sportvagnar, byggda uteslutande för tävling. Det finns alltså flera reglementen som fyller denna princip, och i RS kan man anamma något av dem under förutsättning att det har godkänts av något FIA-anslutet förbund. Därför kan man köra efter FIA’s CN-reglemente eller det äldre C3 reglementet som är snarlikt, brittiska NSS (National Supersport), Sports2000, Radical m.fl.

GT/GTS Bilar tom 1965

En GT-bil var enligt dåtidens statuter, en bil som var snabb och bekväm, gjord för snabba persontransporter, oftast med endast två sittplatser, och tillverkad utan spe-ciell tanke på kostnader. För att få räknas som GT-bil, skulle tillverkningen uppgå till minst 100 vagnar un-der en 12-månadersperiod, men skall sanningen fram, så lyckades en del tillverkare ”klassa” in sin bil som en GT-bil, utan att ha gjort detta antal, medan det också finns GT-märken som är gjorda i 1000-tals exemplar.

De bilar som man främst tänker på är Porsche, Ferrari, Lotus, Austin-Healey, M.G. och Jaguar. En GT bil kan alltså vara allt från en liten spartansk M.G. Midget via en brutal AC Cobra till en elegant Jaguar E-type. Bland de svenska förare från ”den tiden” som man minns, märks C-G Hammar-lund, Gunnar ”Persbergarn” Carlsson och Harald Kronegård.

Standardvagnar tom 1965

Här kanske du kan hitta farsans Amazon, mosters SAAB eller farbrors Cortina. Eller en häftig Mustang eller BMW. Och så Hundkojan förstås! Detta är bilar från en tid då bilen blev var mans egendom och stod för en optimistisk framtidstro och man från långt håll kunde skilja på en Volvo och en DKW.

För att bli godkänd som standardbil skulle den ha tillverkats i 1000 exemeplar under ett år, och så skulle det vara minst 4 sittplatser. Biltillverkare i alla tider har ju märkt att tävlingsframgångar även betyder försäljningsframgångar, och fram emot mitten av 60-talet började en del fabrikanter ta fram avancerade modeller av sina bäst-säljare. Så det var nog ingen Lotus Cortina som farbror hade.

Detta är RHK:s populäraste heat sett till antalet deltagare. Så populärt faktiskt, att vi sedan ett par år delat heatet i två. Ett för de mindre bilarna, som t.ex. DKW, SAAB, Renault Gordini och ”Hundkojorna” med de mindre motorerna och ett heat för de lite större bilarna som Ford Cortina, Volvo Amazon och de de spektakulärt V8- mullrande Ford Mustang och Falcon.

Formel bilar 1966-1990

Här hittar vi formelbilar från mitten av 60-talet och fram till förra seklets sista de-cennium. En bred tidsepok som innebar en fantastisk utveckling på det tekniska området. Det syns inte minst på bilarnas aerodynamiska hjälpmedel. Här återfinner vi givet-vis de intressanta Formel 3 bilarna av klassiska fabrikat, som Brabham, March och GRD. Även en och annan potent Formel 2 racer brukar dyka också upp på banorna.

Detta var också en epok då det lanserades många enhetsklasser där motorn skulle komma från en standardbil, mest framgångsrik blev Formel Ford, i många år värl-dens största racingklass. I heatet ryms även andra av tidens enhetsklasser, som till exempel Formel Super Vee. Förarna från tiden då? Ja, ”vi som var med” glömmer väl aldrig Ronnie-Reine du-ellerna i F-3. Och Picko var en föregångare här liksom Ulf Svensson. Nära nog alla de svenska förare som kommit någon vart i sin internationella racerkarriär, har tävlat i någon av klasserna i detta heat. ”Lill-Lövis”, Gunnar Nilsson och Kenny Bräck är några av de främsta!

Formelbilar tom 1965

Heatet för våra äldsta racerbilar. Här finner man allt från Förkrigsbilarna, vilka i Sverige representeras av 30-talets Riley, M.G. och Amilcar. Andra gamla godingar är Nordiska Specialvangsklassen från skiftet mellan 40- och 50-tal. F-3/500, eller Midget, eller Halvpannorna, (kärt barn har många namn) hittar vi också i detta heat. Detta var en paradgren under efterkrigsåren, och var då, som nu, mycket populär.

Här finns också Formel Junior, de direkta föregångarna till senare tiders Formel 3-bilar, som hade en motor från en standardbil på max 1100 cc, som fick trimmas efter alla konstens regler så att effekten ofta nådde över 100 hk.

Formel Vee är också en klass som ryms under denna rubrik, även om bilarna från mitten av 60-talet, tidsmässigt är nyare än de övriga. Motor, växellåda, framvagn och hjul kommer från VW 1200 eller 1300. Trimmade enligt sitt reglemente är detta snab-ba bilar, tack vare sin låga vikt. Sverige var en framgångsrik nation i FVee med förare som Tommy Brorsson, Hans Edvinsson, Kennerth Persson. PeO. Boström och Bror Jaktlund.

Standardvagnar 1966 tom 1981

Här öppnas dörren för en lite nyare generation av standard- och GT-bilar. Många av de i den nya generation förare som nu får upp ögonen för Historisk Racing, minns dessa bilar från sin egen uppväxt. Vanligaste bilen i Standard 66-76 är Ford Escort, som beroende på vilken motor den har, platsar i tre av heatets olika klasser. ”1300 GT” i 1300 cc klassen, ”Twin Cam” i 1600 klassen och ”RS 1600” med BDA motor i 2-litersklassen. Men det finns naturligtvis andra spännande bilar också. BMC Cooper, Alfa Romeo eller en tidigare så vanlig bil som Volvo 142, Ford Capri, Opel, BMW och Chevrolet Camaro fullbordar bilden av en intressant och populär epok i svensk standardvagnsracing. I GT 66-76 hittar vi allt från SAAB Sonett och MGB GT till Porsche Carrera och Chevrolet Corvette ihop med Abarth och Marcos. Oavsett om du vill uppleva en hårig standardbil eller en klassisk GT-bil är detta ett intressant heat med en spänannde framtid.

Racersportvagnar tom 1990

Heatet för racersportvagnar, alltså i grunden tvåsitsiga racerbilar, liksom formelbilarna byggda från början för racerbanorna, är ett av de snabbast växande heaten i RHK-Cupen. Här hittar vi alltså den biltyp som kanske de flesta förknippar med klas-siska långdistanstävlingar som Le Mans, Daytona och Spa. Stommen i vårt heat utgörs av de uppskattade Sports 2000-bilarna från mitten 70-tal och fram till 1990. Detta är bilar som för en förhållandevis rimlig insats, bjuder på upplevelsen av en alltigenom äkta racersportvagn. Vår svenske Le Mans-vinnare Stanley Dickens blev t.ex. europamästare i Sports 2000. Utöver Sports 2000-bilar som Lola, Tiga och Royale finner vi i heatet allt från 60- talets klassiker som Lotus 23, till 70-talets 2-liters racersportvagnar som Chevron och March.